Vad skulle jag vara utan att ha mina två föräldrar vid min sida? Dom backar ett steg när jag vill ha lite distans men finns alltid när jag behöver dom nära igen. Oavsett hur familjesituationen ser ut och hur väl vi lyckas med saker och ting så finns alltid mamma och pappa för mig och försöker in i det sista för att jag ska ha det bra. Om jag så blir less på att dom tjatar på mig eller inte tillåter mig nånting som jag vill så är det alltid för att dom vet att jag en dag kommer inse det själv att det där var inte bra för mig.

Dom kämpar båda två så långt dom bara kan för att jag ska må bra. Och hur lycklig ska man inte vara som får vara den dottern? Därför att innerst inne i mitt hjärta så finns mamma & pappa. Jag har sett deras svaga sidor och jag har sett deras sämsta sidor, men det spelar ingen roll för dom har sett minst desamma från mig. För ju äldre jag blir så ser jag att jag har fått både min pappas och min mammas starka sidor och egenskaper, och dom överväger verkligen alla svaga vi har. Jag inser mer och mer hur jag liknar båda min föräldrar och det är ett starkt bevis på hur mycket dom finns till för mig i mitt liv.

Det spelar ingen roll hur mycket vi tjafsar ibland eller hur mycket vi kan vara sur på varann så står jag alltid lika nära min mamma & min pappa. Och dom kämpar så hårt för att jag ska må bra och alltid få det bästa oavsett hur tungt dom har det just då och hur dom själva mår.

Hur stolt och lycklig är man inte över att ha såna föräldrar?

Jag älskar er. ♥

Mamma ♥

Pappa ♥